Arkiv för tillfälliga utställningar

I några avdelningar av muséet visas tillfälliga utställningar. Tidsperioden för dessa kan variera.
Till tillfälliga utställningar


Under 2016 visades:

FS22 - K3 Insats i Afghanistan

Bilderna i denna utställning visar 6 månader i Afghanistan, december 2011 till maj 2012 - med bild och bildspel.

Vi har under våra 6 månader inte löst alla problem men vi har arbetat hårt och gjort vårt bästa för att klara våra uppgifter. Vi vet att vi har åstadkommit bra saker, den lilla människan har fått det lite bättre och säkrare även om de stora problemen fortfarande är olösta.

Varför är Sverige engagerat i Afghanistan
Ett kortfattat sätt att förklara varför försvarsmakten på uppdrag av Sveriges regering och riksdag finns i Afghanistan kan sammanfattas i nedanstående tre punkter.
  1. Medmänsklighet
    Som vid ett antal tidigare konflikter och katastrofer ställer Sverige upp när Världssamfundet läs FN behöver stöd för att hjälpa andra. Sverige vill hjälpa till att skapa förutsättningar för utveckling och återuppbyggnad i Afghanistans fall efter 30 års krig.

  2. Vår, Sveriges, roll i värden - "good citienship"
    Stödja FN, EU och NATO. Sverige skall utgöra en del av det internationella samfundet och ta vårt ansvar såväl genom påverkan politiskt men också med personal, pengar och förnödenheter.

  3. För vår egen skull
    Konflikter och bristen på utveckling i andra delar av värden utgör också ett hot mot Sverige som vi bör försöka påverka i detta fall bland annat spridning av terrorism och narkotika.

Klicka på bilderna till höger för att se dem i större format.
Afghanistan, karlsborg
afghanistan, karlsborg


Afghanistan, karlsborg
afghanistan, karlsborg
K3 Insats i Afghanistan
K3 Insats i Afghanistan


K3 Insats i Afghanistan
K3 Insats i Afghanistan
K3 Insats i Afghanistan
K3 Insats i Afghanistan


K3 Insats i Afghanistan
K3 Insats i Afghanistan


Design för folkhemmet – svenska bruksföremål från trettiotal till sjuttiotal

Sverige var länge känt för sina gedigna, moderna bruksföremål, skapade från 1920-talet och framåt. Uppsvinget hängde samman med flera saker. Svenska Slöjdföreningen hade sedan 1910-talet fört en framgångsrik kampanj med målet att engagera konstnärer som formgivare i industrin. Idéerna formulerades bland annat av Gregor Paulsson i boken Vackrare vardagsvara (1919). Under perioden introducerades nya material: aluminium, rostfritt stål och plast. Automatiseringen av tillverkning av pressglas var också viktig, för därigenom blev glaset massvara. Konsumentorganisationer var pådrivande när det gällde att utveckla funktionella bruksföremål. Företag som Gustavsberg, Olofström, Nilsjohan och Gense tävlade om att förse konsumenterna med de bästa produkterna, produkter med lång livslängd, där funktion, form och ekonomi samspelade.

Stig Lindberg, Karin Björquist, Britt-Louise Sundell, Folke Arström, Sigurd Persson Sigvard Bernadotte m.fl. designade hållbara bruksföremål i rostfritt stål, aluminium och plast. Produkterna exporterades till Japan, Tyskland, England och Frankrike, våra nordiska grannländer samt även USA, och väckte uppmärksamhet på internationella utställningar och mässor. Produktionen kulminerade under decennierna efter andra världskriget. På 1970-talet genomgick branschen en omstrukturering, företag köptes upp, slogs samman och lades ned. Tills slut fanns bara ett fåtal producenter av bruksföremål kvar. Idag dominerar finska Hackman och svenska IKEA.

Utställningen på Karlsborgs Fästningsmuseum visar cirka 300 svenska bruksföremål från den aktuella perioden. Föremålen ger besökaren möjlighet att blicka tillbaka och fundera över samhällsutvecklingen under 1900-talet. Men utställningen reser också frågor om utveckling och hållbar design.

Klicka på bilderna till nedan för att se dem i större format.
folkhemmet, utställning, karlsborg
folkhemmet, utställning, karlsborg
folkhemmet, utställning, karlsborg
folkhemmet, utställning, karlsborg
folkhemmet, utställning, karlsborg
folkhemmet, utställning, karlsborg
folkhemmet, utställning, karlsborg
folkhemmet, utställning, karlsborg
folkhemmet, utställning, karlsborg
folkhemmet, utställning, karlsborg
folkhemmet, utställning, karlsborg
folkhemmet, utställning, karlsborg
folkhemmet, utställning, karlsborg
folkhemmet, utställning, karlsborg
folkhemmet, utställning, karlsborg
folkhemmet, utställning, karlsborg


Under 2015 visades:

Första världskriget

Det var 100 år sedan första världskriget bröt ut, den 28 juli 1914 och varade till 11 november 1918. Många trodde att kriget skulle vara över på några månader, men kriget varade i fyra år och utvecklades till en av de största mänskliga katastroferna med miljontals döda och skadade.

Museet visar utställningen om första världskriget från 14 september 2014 till 13 mars 2015. Utställningen visar en kavalkad av bilder och föremål som berättar om orsaker till första världskriget, statskonflikter, fronter, revolutioner, freden, tekniken och kommunikation. Utställningen visar vilken roll Sverige och Karlsborgs fästning hade under första världskriget.

Klicka på bilderna till nedan för att se dem i större format.
Första världskriget, utställning, karlsborg
Första världskriget, utställning, karlsborg
Första världskriget, utställning, karlsborg
Första världskriget, utställning, karlsborg
Första världskriget, utställning, karlsborg
Första världskriget, utställning, karlsborg
Första världskriget, utställning, karlsborg
Första världskriget, utställning, karlsborg
Första världskriget, utställning, karlsborg
Första världskriget, utställning, karlsborg
Första världskriget, utställning, karlsborg
Första världskriget, utställning, karlsborg
   


Under 2014 visades:

60-talsnostalgi

Fästningsmuseet invigde en ny utställning "60-talsnostalgi" - den 16 maj.

Klicka på bilderna till nedan för att se dem i större format.
60-talsutställning, karlsborg
60-talsutställning, karlsborg
60-tal, karlsborg
60-tal, karlsborg
60-tal, museet
60-tal, museet
utställning 60-tal
utställning 60-tal
60-talsutställning, karlsborg
60-talsutställning, karlsborg
60-tal, karlsborg
60-tal, karlsborg
60-tal, museet
60-tal, museet
utställning 60-tal
utställning 60-tal


Under 2013 visades:

Funkisglas - pressat och blåst

Glasdesign för folkhemmet 1930-1955
Privatsamlaren Thomas Lindblad presenterar sin samling i uställningen.

Sverige har länge varit känt för sitt konstglas. Glasbruken blev internationellt uppmärksammade när de under 1910-talet inledde samarbete med konstnärer. Parallellt fanns dock en produktion av enklare hushållsglas som var lättillgängligt, överkomligt i pris och som fanns på alla svenska matbord. Mycket av denna massvara bestod av pressglas. I köksskåpen stod dricksglas, som kanske var återanvända senapsglas eller det enkla Edaglaset. Ovanför köksbänken satt ett kryddskåp, under bänken stod en citronpress och när kylskåpen introducerades låg gårdagens matrester i en praktisk glasburk med lock. I skafferiet stod sommarens konserver bredvid ostkupan, på bordet en tillbringare, en skål och en sockerströare.

Den moderna pressglastekniken introducerades i Sverige på 1830-talet och därmed fick glasbruken möjlighet att snabbt producera större mängder föremål till den breda publiken. En övervägande del gjordes i stilar som nygotik och nyrenässans. Med pressglastekniken fick konsumenterna ett billigare alternativ till det dyrare, blåsta glaset. När glasbruken började samarbeta med konstnärer, Simon Gate och Edward Hald på Orrefors, något senare Edvin Ollers och Elis Bergh på Kosta, bidrog detta till att höja nivån på det enklare hushållsglaset. Även brukens direktörer och ingenjörer blev formgivare och bidrog till att höja nivån.
tillfälliga utställningar, funkisglas

funkisglas, karlsborg
Glasdesign för folkhemmet Glasdesign, utställning, karlsborg funkisglas, karlsborgs fästningsmuseum funkisglas, pressat och blåst
Glaset ersatte material som keramik, metall och trä i bruksföremål. Det uppfattades av husmödrarna som mer hygieniskt och tilltalande. Konkurrenter såg resultaten och följde efter, kopierade ofta det som var bra och gick att sälja. Följden blev en bättre och vackrare vardagsvara. Man tog fram modeller som var speciellt lämpade för masstillverkning för den stora grupp människor som inte hade råd med det dyrare, blåsta glaset.

Glasbruken utvecklade tekniken och började formge bland annat serviser men också arkitektoniskt/tekniskt glas, till exempel kylskåpsburkar och speceriskåp. Detta glas har en estetik och en funktion präglad av samtidens intresse för fabriksarkitektur. Det löpande bandet påverkade fabrikens utseende och i en förlängning även hemmens kök, dess estetik, planering och utrustning. Idéen bakom speceriskåpet med de systematiskt ordnade lådorna i pressglas och även kylskåpets glaskärl var med stor sannolikhet hämtad direkt från industrin.

Pressglaset blev det nya material som så väl passade in i den funktionalistiska rörelsen under 1930-talet. Det var hygieniskt, kunde formas med maskiner och var praktiskt och lätthanterligt. Det fanns inga gränser för vad pressglas kunde användas till. Till köket utformades citronpressar, lökhackare, måttkannor och ostkupor i en aldrig sinande ström. Glaset i speceriskåpet och det nya kylskåpets förvaringsburkar framhävde innehållet istället för att som tidigare dölja det. Pressglasets dekor var ofta minimalistisk eller förenklad. Det kunde vara en slinga, stiliserade blommor eller ränder. Det vi idag tycker är estetiskt tilltalande, t ex typografin på konserveringsglasen, siffrorna på måttkannorna eller åsynen av en komplett trave kylskåpsglas, sågs då bara som nödvändig teknik och information, inte uttänkt dekor. Men när det gäller ostkupornas ofta fantasifulla utformning och t ex servisen ”Ring” från Gullaskruf fanns ett annat tänkande. Här kunde man förhålla sig friare till mönster och färg för detta var ju något som skulle stå på bordet, alltså fritt fram för dekorer. Porslinet hade ju också mönster.

Allteftersom tillverkningen blev mer och mer automatiserad övergick man också till att pressa det masstillverkade glaset som filbunksskålar, apoteksglas, flaskor och förpackningar. Man producerade även tekniskt och arkitektoniskt glas som t.ex. olika belysningar, TV-rör och speceriskåp. När tekniken utvecklades blev tillverkningen billigare och konsumtionen ökade. Pressglaset blev ett demokratiskt glas där processen i sig kom att motsvara de sociala idéer och de förväntningar som tiden förde med sig om en funktionell, vacker och prisvärd vardagsvara för alla.
fästningen, karlsborg

funkisglas, utställning, karlsborg


Under 2012 visades:

Svensk plastdesign 1950-1975

I utställningen berättas plastens hela historia om 1950- och 60-talen då materialet kommer in i hemmen på allvar och fabrikerna anlitar formgivare. Svenska formgivare som
Stig Lindberg, Carl-Arne Breger. Sigvard Bernadotte m.fl.
Privatsamlaren Thomas Lindblad presenterar sin samling i utställningen...
Invigning av utställningen var 2 mars 2012 kl. 10.00.


plastutställning, karlsborg
Följ Karlsborgs Fästningsmuseum på Facebook